Grow'in up!

Ikväll har det varit lite kännsligt men med blandade kännslor. Nu känns det bra. Jag kommer skita i vad folk säger nu, jag orkar bara inte bete mig som 14 längre och skita i människor hit och dit. Inte prata med den eller den. Jag skiter i de som har hänt, de är i ett kapitel bakom mig. Nu är det som det är, de som har hänt har ju hänt. Det är inget som man direkt glömmer de vet vi alla. Men man är faktiskt vuxen nu och måste bete sig som en också.

Det jag menar i detta är, de några få vänner som vet vad jag pratar om, att jag och den tjejkompisen jag var som tajtast med bråkade och de slutade med att vi inte var kompisar längre. Men vi har pratat ut nu och de känns bra. Vi har sagt de vi vill och förklarat på en nivå som båda kände att de var bra. Vi vet vart vi står och de är bra. De är väl klart att vi vet vad som har hänt i de förflutna och de kan vi inte glöma, iaf inte jag. Men att älta fram och tebaka tjänar ingenting till. Men vi bor som sagt i samma stad, vi har en del gemensama vänner, så att undvika varandra till 100% är svårt. Att ha bråkat så svårt som vi har gjort är inte lätt, men att förlora en bästa vän som man har haft i nästan 2 års tid, och varit vänner innan istort sett hela livet men inte så tajta som under de senaste åren är så svårt. Så de är klart att man har saknat den vännen man en gång hade. De kan ingen neka till att om du skulle ha varit i den sittuationen jag ver i skulle göra heller. Men att kunna prata igenom allt som hände på en vuxen nivå och inte hålla på och hettsa upp sig utan att lyssna på vad man har att säga och sedan diskutera är väldigt bra. Så it is what it is now!  

Jag har vänner, speciellt en som har funnits där för mig igenom detta och de är jag såå enormt glad över, Fanny du betyder sjukt mkt för mig! ♥



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0